Höjdpunkterna från 2015 ( del 1 )

Första höjdpunkten var min födelsedag, för Ludde är min födelsedagspresent. Även fast vi hade pratat om det innan som var inget bestämt. Så jag fick i födelsedags present att hyra en ponny som passade mig från Karlshem. Så några veckor efteråt åkte vi upp till Ekerö för att förhoppningsvis hitta en ponny jag skulle trivas med. Först fick jag pröva en ponny som hette Tyra, super söt liten häst. Men inte alls i min smak, hon var väldigt kort i steget och inget klickade. Så då sa dem att jag skulle få pröva Ludde, och även fast han inte var det jag kanske hade tänkt mig att jag skulle ha, var han den bästa jag kunde få. Så då blev det bestämt att jag skulle ha honom som min hösten-våren.
Den största höjdpunkten när det gäller detta var ju självklart när vi hämtade hem honom. Jag fick ju gå ett helt sommarlov och bara vänta och vänta på honom. Men tillslut åkte vi upp igen och tillbaka kom jag med världens finaste ponny! Detta är ju helt klart det bästa som hänt under hela året, vilket ni kanske kan förstå. Även fast vi inte skulle köpa honom och jag visste att han ”bara” är en hyrponny var det en mäktig känsla att få hämta ”sin” häst. Ni som har gjort det förstå, ni som inte har gjort det kan nog föreställa er!

DSC_2144 DSC_2145 

Detta var från provridningen, han är så fin!

En annan höjdpunkt under året var ridlägret jag var på. Det är det bästa ridlägret jag har varit på, jag hade det så kul och träffade en massa nya kompisar. Hela veckan bara rusade förbi med massa glädje och skratt. På lägret fick jag en ponny som heter Frida. Hon var också en dröm på fyra ben kan jag säga, wow vad fin hon var. Jag hade det så roligt tillsammans med Frida, ledarna och alla kompisar.
Nästa sommar ska ja tillbaka på samma läger, med nästan samma människor. Jag hoppas på att jag kommer få Frida igen och det kommer bli minst lika bra nästa år som det var det här året.

IMG_9682 IMG_9687

Översta bilden är på Frida och den under är på en häst som heter Mini. Jag hade Mini en dag på lägret också!

 

Äntligen Jullov!

Nu har jag äntligen fått jullov. Jag förtjänar faktiskt jullov nu, detta får man inte säga i Sverige. Men den här terminen har jag jobbat på grymt bra och fått fina betyg. Jag är stolt över mig själv, jag trodde aldrig helt ärligt att jag skulle lyckas höja mina betyg så mycket som jag faktiskt gjort. Nu blir jag ännu mera peppad inför nästa termin. När arbetet lönar sig blir jag alltid ännu mera taggad på att arbeta lite hårdare.

Sen att det är julafton om en dag känns helt jäkla obegripligt. Och efter det kommer ett nytt år, vi säger hejdå till 2015 och skålar in 2016. Detta år som kommer ska bli otroligt spännande och ett viktigt år i mitt liv. Jag ska göra det till det bästa året någonsin. Jag kommer sluta grundskolan, bara det är ju helt sjuk, jag kommer jobba i stallet ( mitt första jobb!!!!! ), sen ska jag sommarjobba och sen börjar jag gymnasiet. Asså whaat? Vad hände? Jag gick ju just i sexan.

Det känns jätte konstigt nu, men jag är ändå otroligt taggad.

dsc_0079_50c8735ce087c35db6e1d8b9 ogonblicksbild_1_2012-12-16_17-26_50ce08b19606ee592850023c ogonblicksbild_10_2012-12-09_21-28_50ca2c509606ee090c3e00d0 ebba_och_linn_hoppning_29_oktober_039_508ee257ddf2b3732c000746_50c779619606ee6acb00e532

Världens finaste Tuffelskrutt, vad jag saknar honom!

Det är mycket att träna på

Det blev lite stressigare ute hos Ludde än vad jag hade planerat. Jag tog in alla hästar och så vilket tog lite längre tid än jag trodde, i vanliga fall är vi två och då går det väldigt snabbt. 

Ludde var som vanligt väldigt skitig så jag borstade bara bort den värsta leran där gränser skulle sitta så att det i skulle skava. Resten av leran får jag ta bort imon.

Han var helt okej idag, han får ingen guldstjärna i himlen men han försökte någorlunda bra i alla fall. I vänstra varvet gick det väldigt bra. Han var rätt seg men han höll så på volt spåret i alla fall. I högra varvet gick det mindre bra. Han ville hela tiden vända sig mot mig så det var otroligt svårt att få ut honom på volt spåret. När jag väl hade fått honom att gå på ett volt spår gick han max fem varv sen vände han in sig igen. Jag har ingen aning om varför och jag är så långt ifrån en expert du kan komma så jag visste inte rikigt vad jag skulle göra? Hovslagare hann komma medan han krånglade så tillslut fick jag ut honom på ett spår sen gick han i alla fall ett halvt varv och då var det bara massor med beröm över att han hade gjort rätt sen fick jag ta in honom. 

Att hantera din häst helt korrekt från marken är mycket svårare än vad man kan tro. Jag tror att det krävs otroligt mycket träning för att man ska bli kunnig och förstå vad man ska göra i alla olika situationer. Men jag vill verkligen lära mig nu. För rida kan jag, och det är så viktigt att kommunikationen från makten fungerar på ett säkert sätt. Ludde ska respekterar mig, samtidigt som jag måste respektera honom. Jag ska vars flockledare så att han känner sig trygg, men det betyder ju inte att man ska utsätta sin häst för dåliga saker. Jag vet att många inte gillar att man ska vara flockledare över sin häst. Men i min teori behöver hästen den tryggheten för att må bra. 

Vi får träna vidare på detta nu. Det ska nog ordna sig skulle jag tro. 

   
   
Världens finaste, tänkt vad mycket saker vi kan lära varandra, det är helt oroligt verkligen.

Ludde och jag måste få bättre samspel på marken

Jag har mest fokuserat på ridningen nu i början. Jag har inte lagt så mycket fokus på själva hanteringen från marken. Ludde är en väldigt snäll häst, men han har ändå sina idéer ibland. Han är svår att longera t.ex. Jag har inte lagt så mycket tid på det då han gärna vill stick och det kan bli farligt. Men det är ju ett tecken på att kontakten mellan oss inte är 100% bra. Det är speciellt i galoppen som han gärna vill skjuta ut rumpan och börja skygga. Jag tror att jag ska longera honom i morgon, försöka i alla fall. Jag börjar med att trava honom ordentligt, då kanske han lugnar ned sig och kan falla in i galopp lite lugnt och civiliserat. 

Ett annat stort problem är ju lastningen nu. Lastningen är en sådan sak som måste fungera. Det har alltid gått jätte bra att lasta honom men nu har ju något hänt uppenbarligen, jag trodde att han var så orolig förra gången vi åkte iväg för att han inte hade någon mat, men uppenbarligen var inte fallet så. Jag bli både arg och ledsen idag när han inte ville gå på. Jag har ingen aning om varför men jag blev otroligt chockad över hans beteende. Jag tror bara att han tycker det är lite läskigt för förra gången lyckades han fastna på något vis i grimman. Men jag vill ju verkligen inte att han ska börja krångla så nu måste jag last träna så att han tycker det är okej att gå på den igen. Jag tror att det kan vara bra att bara lasta hästen ibland, ge den lite morötter i transporten, lasta ur och sen är det bra. Speciellt om man har en svårlastad häst. 

Ludde och jag ska träna massor från marken nu så att han respekterar mig lika mycket där som på ryggen. Det är så otroligt viktigt och jag är jätte inspirerad för att lära mig mera om ”problemhästar”. 

318cf7a919fc1854eb31c6db3d79fa24 e2cc77bf34c272ca6c64d6f2892c36fc

Jag är så stolt över min bäbis!

Jag är så chockad över dagens fantastiska hoppträning. Ludde och jag har haft det kämpigt i hoppning och jag har prövat så många olika saker och ändå har han gått med handbroms. Idag släppte något helt och det blev som en annan häst. Han hade inga tendenser till att stanna och tog tag i hindret precis som dem ska göra. Sen om det går alldeles för snabbt och distanserna inte är helt perfekta alla gånger spelar inte så stor roll just nu. Det viktigaste är att han har en positivt inställning och tycker det är roligt. 

Nu på slutet kunde vi faktiskt hoppa en bana på 70-80 cm, med kombination och galoppbommar, han klarade av allt galant, precis som jag vet att han kan göra. Jag tror inte att så många har trott på honom, och även jag har gett upp hoppet flera gånger. Men nu tror faktiskt jag att det kan bli en duktigt liten hopponny med lite träning och vilja. Idag för han en guldstjärna! 

Tyvärr var väl hoppträningen ungefär det ända som gick bra. Han var jätte bråkig att lasta, slängde sig ut från transport och rymde när han var i hage. Jag förstår inte vad han har fått i huvudet när det gäller transporten? Han har varit så duktig varje gång en nu helt plötsligt gick det inte. Som tur var kom det en snäll tjej och hjälpte oss. Jag hade tröttnat och började bli förbannad och att bli arg hjälper aldrig. Därför var det tur att vi fick hjälp. 

Så nu ska vi last träna. Lastningen måste fungera och han ska inte behöva bli stressad av det. Så nu på lovet får vi åka ut och bara ta det lugnt, lasta på honom och lasta av tills han är avslappnad och tycker det är okej. Jag tycker verkligen att det är så viktigt att sådant fungerar. Kan bli så farligt annars, och det vill inte jag. Jag vill inte utsätta Ludde eller någon annan för fara vid lastning. Så detta måste vi lösa. 

Men i helhet är jag nöjd. Allt kan ju inte vara perfekt. 

   
 Två gamla hopbinder, jag har film som jag ska försöka ladda upp till er! 

Jag är såå inspirerad just nu!

Jag blir så fruktansvärt inspirerad just nu, jag vill bara träna, träna, träna och bli bättre med Ludde. Nu när vi ska flytta till ett stall med bättre träningsmöjligheter utifrån vårt behöv tror jag att det kommer bli så mycket bättre än vad det redan är. Jag vill träna inför 2016 så att vi kan komma iväg på några små tävlingar i alla fall. Det måste absolut inte vara hoppning, men några dressyrtävlingar måste vi åka ut på. Ludde är fantastiskt fin i dressyren, vi blev till och med klubbmästare på Stjärnholm i år med 67%. Då var det dessutom första gången vi åkte och red någon annan stans än på gården. Då förstår man ju att han har kapacitet med rätt träning.

Jag vill självklart komma ut på någon hopptävling också, men det är inte lika viktigt faktiskt. Eftersom Ludde inte är så förtjust i det vill jag inte behöva tvinga honom, utan det ska vara kul. Och om han enbart tycker det är kul att skutta runt på klubbnivå så är det okej för min del. Jag har hoppat hela mitt liv och även fast det är det jag vill hålla på med, känns det helt okej att Ludde inte är den ultimata hopponnyn.

Men jäklar vad vi ska träna nu, var länge sedan det var så kul och rida som det är nu!

imgp8055_-_kopia_540a0b6f2a6b2263298b96a3 DSC_1581 DSC_1949 dsc_0055_5390adf2ddf2b330aeb37aa8 dsc_0056_5390ae03ddf2b372c24c8b2a DSC_1962 dsc_0052_5390adcd2a6b22911b3d9047

Några gamla tävlingsbilder på mig och Betty!

Hej på er!

Det var ett tag sen sist. Men idag började jag pyssla lite med en ny design och då kände jag att jag gärna vill börja skriv lite här igen. Denna gången ska jag dock gå in med bloggandet helt villkorlöst. Jag vill inte känna någon press utan jag vill bara kunna skriva av mig ibland. Så jag kan helt ärligt inte säga hur uppdateringen kommer bli. I mina tankar är det ju uppdatering varje dag som gäller, men jag vet inte faktiskt.

Egentligen har inte så jätte mycket hänt. Jag fortsätter att utvecklas med Ludde, sakta men säkert ( halvsäkert i alla fall ) framåt. Vi upptäcker lite nya problem ibland, och löser lite problem ibland. Det är speciellt faktiskt, att ha ”egen” häst. Även fast Ludde inte är min på pappret så är du ju jag som har hand om honom och ser till att han ska överleva och må bra. Det är en ganska mäktig känsla faktiskt, att jag, femton år gammal faktiskt har en häst. Ett stort  djur på 500 kilo som jag har ansvar för.

Ja ni, när man skriver det så kan man ju förstå att många föräldrar säger nej till att ha en häst. Och nu tycker jag att dem föräldrar som säger nej till sina tioåringar som vill ha en egen häst är otroligt kloka. Oavsett om man är jätte duktig på att rida är man inte mogen för att ha en helt egen häst om man inte har föräldrar som är insatta. Förlåt om jag krossar någons dröm, men din dag kommer också vill jag lova.

Nu ska jag avsluta detta inlägg innan det blir alldeles för långt. Var rädda om varandra nu när det är så mörkt och kallt!

DSC_2144

Första gången jag satt på hans rygg.. <3

Jag vet inte riktigt hur jag ska göra?

Just nu är jag rätt förvirrad faktiskt. Nu när Ludde har kommit har mycket ändrats och helt plötsligt har en helt ny häst nästan all min uppmärksamhet. Jag älskar redan Ludde, han är underbar och precis min typ av ponny. Men just nu står jag mellan två val. Ha Ludde mera som dressyr häst, små hoppa lite hemma på gården och fortsätta hoppa Betty och tävla henne, eller göra allt med Ludde, satsa allt på honom.

Självklart vill jag satsa allt och lite till på Ludde, men det känns rent ut sagt förfärligt att bara släppa Betty, gå vidare till en ny häst och börja göra allt med den istället, allt som jag och Betty brukar göra. Betty är den finaste hästen jag vet, Ludde är bra, så jäkla jäkla bra, men Betty är bara bättre. Det är Betty som jag älskar över hela mitt hjärta, även fast jag har Ludde nu ( VILKET JAG ÄR TACKSAM ÖVER TILL MÅNEN OCH TILLBAKA ), är Betty min dröm, det är hon jag vill ha som min egna.

Jag har ridit henne i snart tre år och vi är otroligt sammansvetsade, jag känner att jag har bildat ett starkt band med henne, även fast hon är en ridskolehäst som flera, flera människor rider hela tiden. Betty betyder allt för mycket, verkligen allt och jag vill inte ge upp allt vi har byggt upp under tre års tid.

Men samtidigt vill jag inte göra min och Luddes resa halvdan, jag älskar ju honom också, och vill verkligen satsa på honom, men då kommer ju tankarna att jag överger det finaste jag har, min boppi ( kallar Betty för det ).
Just nu står jag i en twist, med mig själv, vet inte riktigt hur jag ska göra nu? Detta måste jag verkligen fundera på, vad hade ni gjort? Behöver verkligen hjälp nu.

IMG_0088 11953148_1148056195221901_8654895746092136807_n

Två väldigt fina hästar, som jag gillar så mycket!

På fredag är det äntligen dags att börja träna!

På fredag gör jag och Ludde våra första träning tillsammans, känns verkligen sjukt bra att få träna för en tränare som kan ge mig tips och hjälpa mig att utvecklas med honom. Även fast det är sjukt kul att rida själv, så är det ännu roligare att rida för en tränare. Nu kommer hon kunna ge mig tips som jag sen kan fortsätta att träna med varje dag. Jag och Ludde ska bli grymma tillsammans, det har jag liksom redan bestämt. Men ska man bli grym krävs det träning, träning och lite mera träning.

Jag skaffade Ludde för att jag ville utvecklas inom det jag älskar mest. Och jag tror inte på att man utvecklas om man inte tränar regelbundet, det är en av anledningarna till att jag red kvar på Stjärnholm som lektions ryttare, många vill bort från ridskola och gå vidare, men jag är helt tvärt om, jag ser det som en möjlighet att få rida olika hästar en dag i veckan, och att få träna för tränare som jag vet är grymma. Sen ligger stjärnholm mig så varmt om hjärtat att jag skulle inte klara av att sluta haha.

Jag vill verkligen utvecklas inom denna sport och bli grym, man får inte säga såhär i Sverige, men jag vill bli bäst, och det ska jag satsa för. Även om jag inte har fem elit hopphästar som jag får borstade och inledda i ridhuset med utrustningen på, så vet jag att jag kan lyckas, jag kommer lyckas om jag kämpar för det.

Jag har världens finaste och grymmaste Luddebubbis, som är precis lika orutinerad som jag är typ. Perfect match. ♥

IMG_0033 IMG_0044 IMG_0578 IMG_0570

 

Just love him.

♥ Marona ♥

Igår fick jag pröva att hoppa Marona. Egentligen fick jag Fortuna, men jag har hoppat henne två gånger och jag är inte så förtjust i henne. Jag vet egentligen inte varför? Vi klickar bara inge bra tillsammans tycker jag och då blir det inte så kul att rida. Jag fick i alla fall byta till Marona och det är jag otroligt tacksam för då hon var helt underbar att hoppa.

På en långsidan var det två hinder med sex galoppsprång emellan, på andra sidan var det tv studs, sen ett galoppsprång till ett stigsprång. Övningen var rolig och det var en bra övning med tanke på att det var första gången jag hoppade henne.

Jag är otroligt nöjd över hela passet. Marona hade en bra känsla mot hindret och kom på rätt avstånd varje gång. Hon var pigg och glad och sökte sig mot hindret. Även fast vi inte hoppade så jätte högt igår hoppade hon väldigt mycket med kroppen. Hon hade luftiga härliga språng och var jätte trevlig att hoppa. Som sagt, jag är så nöjd och vill mer än gärna hoppa henne igen!

IMG_9062

Visst är hon fin!!